Fuktsakkunnig och fuktskyddsansvarig är två roller

I många projekt behandlas fuktsakkunnig och fuktskyddsansvarig som samma sak. Det är de inte.

De sitter på olika sidor av bordet, har olika uppdragsgivare och svarar på olika frågor. När samma person fyller båda rollerna försvinner den kontrollfunktion som var hela poängen.

Vad rollerna gör

Den fuktsakkunniga arbetar på byggherrens sida. Uppdraget är att ställa kraven, granska projekteringen och följa upp att fuktsäkerheten faktiskt uppnås i den färdiga byggnaden. Rollen börjar tidigt, helst innan konstruktionslösningarna är valda, och sträcker sig fram genom garantitiden.

Den fuktskyddsansvariga arbetar på entreprenörens sida. Uppdraget är att se till att arbetet på plats utförs så att fuktsäkerheten hålls. Väderskydd, uttorkning, materialhantering, fuktronder och kontroller under produktionen.

Den ena ställer kraven och granskar. Den andra uppfyller dem och redovisar.

Det är en beställarroll och en utföranderoll. Att lägga dem på samma person är som att låta samma person både utföra ett arbete och besiktiga det.

Hur det ändå blir så

Sällan av illvilja. Nästan alltid av tre praktiska skäl.

Kompetensen finns inte internt hos den enskilda entreprenören. Fuktsäkerhet i byggprocessen är ett smalt område, och det är inte rimligt att varje bolag har den kompetensen på egen personal.

Kravet upptäcks sent. Det står i förfrågningsunderlaget, men blir inte en fråga förrän någon vid tekniskt samråd påpekar att rollen ska vara bemannad.

Och den som redan finns i projektet ligger närmast till hands. Har byggherren anlitat en fuktsakkunnig är det frestande att låta samma person även täcka entreprenörens sida, eftersom personen redan kan projektet.

Var för sig är alla tre begripliga. Tillsammans ger de ett projekt där ingen granskar utförandet oberoende.

Varför det spelar större roll nu

Sedan de nya byggreglerna trädde i kraft har den här frågan skärpts.

De allmänna råden är borttagna. Boverket anger vilken funktion som ska uppnås, inte hur. Byggherren ansvarar för att kraven uppfylls, och ansvaret är tydligare än förr.

När det inte längre går att peka på ett generellt råd blir projektets egen dokumentation beviset. Och dokumentation som producerats och granskats av samma person är svagare bevisning än dokumentation som passerat två oberoende led.

Skillnaden märks inte under byggtiden. Den märks den dag någon läser handlingarna med en annan avsikt.

Vad som händer när rollen saknas

Frågan dyker sällan upp när den är billig.

Den dyker upp vid tekniskt samråd, där kontrollplanen ska hålla. Eller vid slutsamråd, där det ska visas att kraven uppfyllts.

I det senare läget är byggnaden färdig. Det som inte dokumenterades under produktionen går inte att dokumentera i efterhand, eftersom konstruktionerna är stängda och materialen torra.

Då återstår två alternativ. Att öppna för att kunna verifiera, vilket kostar. Eller att lämna över en byggnad med en lucka i fuktsäkerhetsdokumentationen, vilket kostar senare.

En försenad slutbesiktning kostar per dag. En lucka i dokumentationen kostar vid ett tillfälle, men det tillfället kan bli dyrt.

Vad ni ska titta efter i era projekt

Fyra frågor, och de tar en kvart att ställa.

Är båda rollerna bemannade, med namn, och av två olika personer från två olika bolag?

Kom den fuktsakkunniga in innan konstruktionslösningarna låstes, eller efter?

Görs fuktronder under produktionen, och dokumenteras de med datum och plats?

Finns det en plan för vad som ska verifieras i den färdiga byggnaden, eller ska det lösas när det blir aktuellt?

Är svaret på den sista frågan att det löses senare, då är det redan för sent i praktiken. Verifiering som inte planerats blir sällan gjord.

En anmärkning om upphandlingen. Kravet på rollerna hör hemma i förfrågningsunderlaget, med en beskrivning av vad som ska levereras och när. Står det bara att entreprenören ska ha fuktskyddsansvarig, utan krav på vad rollen ska producera, då har ni köpt ett namn på ett papper. Skriv i stället ut att fuktronder ska genomföras med angiven frekvens och dokumenteras, och att dokumentationen ska lämnas löpande i stället för vid slutet.

Det svåra är inte att förstå skillnaden

Skillnaden mellan rollerna är enkel att förklara och lätt att hålla med om.

Det svåra är att hålla isär dem när projektet är i gång och tidplanen glider. I det läget framstår det som klok resurshushållning att låta någon som redan kan projektet täcka in båda funktionerna. Det sparar tid, det sparar pengar, och det syns ingen skillnad i vardagen.

Kostnaden uppstår vid ett tillfälle långt senare, ofta i någon annans mandatperiod.

Det är därför den här frågan sällan avgörs av kunskap. Den avgörs av om någon i beställarorganisationen håller på uppdelningen även när den är obekväm, i varje projekt, år efter år.